Jordstadsbrigaden 2013

VAR: Kvartersodlat, Fyrklövergatan och Kvilletorget Göteborg
NÄR: Juni-juli 2013
VAD: Nya odlingsallmänningar och mötesplatser med lermurar, bänkar och odlingslådor på offentlig plats i Göteborg.
BRIGADNUMMER: den 11:e brigaden

Odling pågår på Kvilletorget, en månad efter avslutad brigad

Odling pågår på Kvilletorget, en månad efter avslutad brigad

Staden tillhör oss alla. Vi har ärvt den av våra föräldrar och vi bygger den tillsammans åt våra barn. På vägen lämnar vi spår av våra liv och våra drömmar i den. Vi som tog initaitivet till Jordstad är övertygade om att hållbara städer kräver ett brett deltagande i planering, byggande och matförsörjning. Med bakgrund i den övertygelsen ville vi bidra till att öppna nya urbana odlingsallmänningar på två olika synliga offentliga platser runt om i Göteborg.

I början på juli 2013 genomfördes Jordstad på Hisingen i Göteborg. Initiativtagarna kom från tre ideella organisationer; Byggbrigaden, Stadsjord och Earth Lab.

Målsättningar

Det övergripande syftet med brigaden och projektet var femfaldigt:

    1. Underlätta för urban primärproduktion (dvs: odling) på mikroskala och synliggöra ekosystemtjänster i stadsmiljön.
    2. Bidra till det offentliga rummets användning och”vitalisera platser” – platsskapande på allmänningen, uppgradera befintliga offentliga rum och göra dem mer användbara.
    3. Använda och synliggöra biologiskt nedbrytbara, billiga och ekologiska material.
    4. Inbjuda till deltagande, användning, lek, vila, umgänge, diskussion och nytänkande.
    5. Marknadsföra självbyggeri och låg- och lagomteknologiska byggtekniker.
Emma med vattenpass

Emma med vattenpass

Uppnådda resultat

Brigadens framgång kan mätas på flera vis: i form av byggt resultat och dess framtida användning i form av sociala upplevelser, relationer och andra sociala värden, i form av medial och lokal uppmärksamhet under och efter byggtiden, i form av minnen, erfarenheter och nya kunskaper hos deltagarna.

Det byggda resultatet i form av de två odlingsytorna omgärdade av låga murar av stampad jord och sittplatser är det primära byggda resultatet av projektet. Dessa murar blev i huvudsak – men inte helt – klara under byggveckan och färdigställdes därefter helt under efterföljande vecka genom hårt extra arbete av några deltagare. Murarna blev inte klara helt i enlighet med skisserna/ritningarna, men detta var inte heller ett uttalat mål: skisserna var riktmärken, inte riktlinjer.

De två odlingsplatserna står nu på offentliga platser i Göteborg och kan genom sin närvaro i stadsrummet utgöra inspiration för andra att genomföra liknande projekt eller påbörja odling. Denna närvaro av konkreta exempel på självbyggeri, ekologiska material och närodling i staden fyller en viktig pedagogisk poäng och visar hur staden kan byggas underifrån.

Under byggveckan lärde vi oss att arbeta med stampad jord som byggteknik och som material. Denna direkta erfarenhet och kunskap kan alla deltagare ta med sig till framtida byggen i andra sammanhang. Ett mål var att alla deltagare skulle delta i alla moment av bygget och därigenom få prova på och lära sig alla uppgifter. Det målet uppnåddes genom en daglig omfördelning av arbetsstationerna. Dock förekom brister i handledningen som inte gjorde inlärningen så effektiv som den kunde ha blivit. Vid sidan av de praktiska kunskaperna och de organisatoriska erfarenheterna gav de teoretiska pass och diskussioner som genomfördes varje dag efter arbetsdagens slut även andra kunskaper.

Under Jordstad växte nya sociala nätverk fram mellan deltagarna och gentemot andra aktörer. Stadsjord, Byggbrigaden och Earth Lab möttes i sina olika sätt att arbeta med miljö- och stadsutveckling. På organisatoriskt såväl som enskilt plan finns det nu nya kontakter etablerade. Dessa etableade kontakter är en social infrastruktur för framtida projekt då vi kan ha nytta av varandra. Vi etablerade också relationer till lokala aktörer som Fastighetsägarna, Stena fastigheter och till kommunala förvaltningar.

Vi bjöd via skyltar in allmänheten att ställa frågor, engagera sig eller på annat sätt delta i projektet på plats. Många förbipasserande tog chansen att både ge goda råd, ställa nyifkna frågor eller bara titta på ett tag. På Fyrklövergatan engagerade sig många av områdets barn i bygget och ställde både frågor och hjälpte till med själva byggandet (stampa jord, pulvrisera lera mm). På Kvilletorget kom det förbi många familjer, ungdomar, kringboende och en del “original” som engagerade sig i projektet. En del kom tillbaka flera gånger och gav uppmuntrande tillrop. Flera uttryckte intresse för att odla på platsen och en del har därefter gått vidare i detta med stöd av Stadsjord.

Färdig odlingsplats på Kvilletorget

Färdig odlingsplats på Kvilletorget

Att bygga med lera

Det genomgående temat i Jordstad var byggtekniken rammed earth/stampad jord/pisé de terre (kärt barn har många namn) – bindemedlet är lera. Lera brukar på goda grunder kallas världens äldsta byggmaterial. Det är praktiskt taget gratis, finns i princip i oändlig mängd och nästan överallt, är totalt nedbrytbart och biologiskt återintegrerbart i kretsloppen, helt giftfritt, enkelt att arbeta med och mycket formbart, kan tillverkas med obefintlig energiåtgång, buffrar värme och fukt och ger ett behagligt inomhusklimat – Det är dessutom levande och vackert. Ytan kan behandlas för längre hållbarhet, pigmenteras för olika uttryck. När konstruktionen spelat ut sin roll återgår den till jorden.

Varje byggteknik har sina möjligheter, begränsningar och utmaningar. Att bygga med lera som vi gjorde under Jordstad är att ta ett kliv bort från hur vi är vana att bygga i dagens byggprocesser och istället arbeta på ett lite annorlunda sätt. Utgångspunkterna blir annorlunda i och med att man vänder blicken ner mot jorden och letar byggmaterial direkt under fötterna.

  • Istället för en mekaniserad och kemikaliserad byggprocess förskjuts fokus till att spara, förenkla, arbeta för hand och med små medel.
  • Det blir också en annan estetik. Istället för att dölja och spackla hamnar fokus på att framhäva materialets egen vilja, låta hantverket och blandningen lysa igenom.
  • Istället för att bygga för evigheten bygger man med fokus på lång hållbarhet, enkel destruktion och en vacker degenereringsprocess.

Att “bygga med lera” är inte en enda metod – man kan bygga med lera på massor av vis och det sätt vi använde oss av här – stampad jord – är bara en av
många lerbyggetekniker, en del våta, en del torra. Vi inledde brigaden med en ordentlig genomgång av detta, en bakgrund till den valda tekniken och vad den ställer för krav på byggprocessen och materialets hantering. Leran måste vara torr och pulvriserad innan den blandas med sand och grus och vatten tillsätts till blandningen kontrollerat för att få rätt fuktighet (8-10%). Det får inte vara för fuktigt utan ska snarare vara ganska torrt vilket förvånade många som är vana vid att bygga med fuktig lera.

Klara och Johan häller jordblandning i stampformen

Klara och Johan häller jordblandning i stampformen

Då man bygger med lera är en av poängerna att plocka material från platsen så långt som det är möjligt. Vid Vågmästareplatsen byggs stadsdelen Nya Kvillebäcken och stora hål ner till Göteborgs underjordar är öppnade. Vi fick ett lastbilsflak med blålera som annars skulle gått till deponi. Då vi behövde stora mängder torkad och pulvriserad lera blev det dock praktiskt omöjligt att endast använda lera från platsen, att torka och pulvrisera leran var alltför tidsödande. Det innebär att vi använde en del lera från Kvillebäcken och varvade det med blandningar där leran var inköpt. I de färdiga murarna är de olika lagren synliga som färgskiftningar.

Logistiken kring blandningen av lera, sand och grus, vårt byggmaterial, organiserades så att vi satte upp ett stort tält på Kvartersodlat där vi körde hela blandningsprocessen. Tre-fyra personer om dagen befann sig på den här arbetsstationen där uppgifterna bestod av att:

  • Rulla in sand och grus från upplagshögarna som låg utanför.
  • Bära in blålera från lerhögen
  • Lägga upp lera i “torken” som byggdes de första dagarna.
  • Krossa och sila torkade lerklumpar till pulver.
  • Blanda lera, sand, grus samt några skvättar vatten i tvångsblandare – vi använde två stycken för att få upp farten.
  • Fylla backar med mixat byggmaterial (se bilderna) och ställa upp dessa för leverans.

Vi fraktade ut backarna med det färdigmixade materialet till arbetsplatserna vid Kvilletorget och Fyrklövergatan löpande med bil och släp. Det blev många rundor och många ton med material som flyttades ut från Kvartersodlat till bygget på det viset. Mindre transporter skedde med Stadsjords transportcykel. På plats på byggplatserna togs lådorna med nytt material emot och hälldes i formarna där det sedan stampades till färdiga väggar.

David hamrar torkade lerklumpar till pulver

David hamrar torkade lerklumpar till pulver

Vid sidan av själva byggmaterialet är formarna som används vid stampandet av materialet en central komponent vid bygge av konstruktioner med stampad jord. Vi tillverkade våra formar med plywoodskivor och 45×70-reglar, liggande och stående för maximal styvet. De bestod av två långsidor som hålls samman med gängstavar och kortsidor med profiler för att skapa “lås” mot nästa murdel. Formarna flyttades med muren allteftersom den växte fram och spåren från denna byggmetod är synliga i murens yta i form av skiftningar och olika lagerhöjder.

Då formen lyftes i höjdled för att bygga på en nivå på den nedre murbiten balanserades den helt enkelt över muren under. Redan innan vi satte igång hade Ásgeir och David tillverkat en form som bildade prototyp för tillverkningen av övriga formar under byggveckan. Det fanns inte tid att pröva alternativa formkonstruktioner under byggveckan, vi fick hålla oss till de beprövade lösningarna, som dock visade sig vara lite av flaskhalsar och en smula otympliga i vissa moment. Den stora risken då man stampar jord är att man pressar isär formsidorna allteftersom. Det blir stora krafter riktade utåt när man pressar ner med jordstamparna och om det sker att sidorna börjar glida isär kan en hel mursektion bli förstörd. Monteringen av stampformarna var därför ett moment som måste utföras med stor noggrannhet varje gång de flyttades.

Själva stampandet tog inte den tid vi fruktat (vi trodde det skulle bli den stora tidstjuven) utan gick tvärtom ganska fort. När en form väl var på plats stampades det snabbt upp en väggsektion av gruppen som turades om att hålla i jordstamparna och kunde hålla hög fart. Ibland fick byggplatserna vänta på materialleveranser från mixningen på Kvartersodlat.

Peter, David och Erik diskuterar

Peter, David och Erik diskuterar

Teoretiska pass

En viktig del av Jordstad var blandningen av praktiskt arbete och teoretiska pass. Vi hade ambitionen att ha teoretiska programpunkter i stort sett varje dag efter arbetsdagens slut. Föreläsningarna var utanonnserade i förväg och öppna för allmänheten som också dök upp vid flera av passen. Vi höll till i den trevliga miljön i växthuset på Kvartersodlat. Följande föredrag genomfördes:

  • David Martinez och Ásgeir Sigurjónsson: lera som byggmaterial i teori och praktik
  • Karin Andersson, arkitekt: Brukarplanering och kollektivhus i Sverige
  • Masoud Vatankah, skribent och aktivist: Ingen människa illegal
  • Anna Lethagen, samhällsplanerare: Hållbar odling med Agroforestry, en lösning på matkrisen?
  • Staffan Bolminger, miljöchef Älvstranden: Hållbar stadsutveckling och vägen till den nya staden.
  • Johnny Karhinen: Introduktion till Göteborgs Hackerspace och Makerkultur
  • Ellinor Askmar:, studiehandläggare och aktivist: Omställningsrörelsen och omställningsiniativ på gång i Göteborg

Ett studiebesök genomfördes även i Redbergsparken som drivs av ett odlingskollektiv med stöd av Studiefrämjandet och Stadsjord.

Paus på bänken utanför växthus1

Paus på bänken utanför växthus1

Deltagare på Jordstadsbrigaden

Jordstadsbrigaden utgjordes av Erik Allinger, Maria Andersson, Karin Andersson, Erik Berg, Herr Dagerman, Johanna Dahlgren, Moa Degerfält, Matti Eldahari, Anna Forsmark, Shea Hagy, Maria Helje, Johnny Karhinen, Anna Lethagen, Johan Lönn, Gustaf Lindfors, Martin Livian, David Martinez, Klara Mörk, Susanna Renkert, Åsa Riestola, Emma Romild, Raoul Setterwall Klingert, Peter Selberg, Ásgeir Sigurjónsson, Ann Sterlind, Fabian Ståhl, Niklas Wennberg, Carl Martin Wosse, Viktoria Viklander, Jens Zackrisson och Erik Åberg.

Mer material

  1. Utförligare rapport med text och bilder efter brigaden (PDF)
  2. Schema och bygghandledning inför brigaden (PDF)
  3. Site Preperations Checklistplaneringsdokument (PDF)
  4. Plan över arbetsplatsen på kvartersodlatplaneringsdokument (PDF)
  5. Skisser för utformning på Kvilletorgetplaneringsdokument (PDF)
  6. Flyer inför Jordstad (PDF)
Anisa textar informationsskyltar

Anisa textar informationsskyltar